Eftersökskurs i Tyskland 2014
Våren 2014 fick jag möjlighet att gå en av de bästa eftersökskurser som finns, Schweisshundfuhrerlehrgang i Lauenberg. Dessutom fick jag veta att kursen hölls för 50:e året i rad och ceremoni skulle hållas för fira jubileet.
Kursen är tänkte innan man skaffar sin Hannoveranska
Viltspårhund och riktade sig mot dem som skall jobba professionellt eller över en större region med eftersök
Jag hade blivit rekommenderad av mina goda vänner Lars och Else att detta är den kurs man skall gå om man vill lära sig något ordentligt samt för att knyta kontakter.
Verein Hirschmann är den Tyska rasklubben för Hannoveransk Viltspårhund som styrt och förvaltat rasen och dess traditioner sedan över hundra år. Rasen har rötter sen innan Kristi födelse och var då känd som "spårhund".
Kursen hölls i Lauenberg, Sollingen Wald någon timme söder om Hannover, ett fantastiskt skogsområde men mycket välskötta lövskogar. I området hade föreningen en liten stuga "Lauenberg Hutte" och minnessten sedan
man firade föreningens 100 års jubileum. Mycket traditioner alltså. Kursen hade ett tjugotal deltagare och ett tiotal lärare! Nästan
alla kom från Tyskland men jag, en från Makedonien och två från Danmark hade vågat oss dit. Kursen sträckte sig över fyra dagar och det gick över förväntan
att förstå på min skoltyska.
Man avhandlade i rask takt allt om rasen och dess historia, avelsstrategi, provregler mm. Allt mycket professionellt. Jag var mycket imponerad över deras kontroll av sin ras jaktliga egenskaper, hur allt byggda
på ärlighet om sin egen hunds kapacitet och arbetssätt. Alla eftersök rapporterades in och användes i avelsutvärderingen.
Första dagen hade vi demonstration av påskjutning av vilt, såväl ett dött vildsvin som kronhjort. Området bakom djuret var täckt med vitt papper för att bättre kunna se vad som hände. Det var mycket intressant att se hur långt bort partiklar, hår, kött och blod spreds bortom djuret. Det som skrämde mig var hur splitter av kula och ben spreds bakom, i mer än 45 graders vinkel åt varje håll hade det varit farligt att vistas.
Mera föreläsningar följde nästa dag, nu om skottplatser, snitthår, benknotor och annat man kunde hitta på en skottplats. Man la också stor vikt på vad de olika fynden betydde för eftersökets upplägg och vad man kunde förvänta sig. Under hela kursen varvades teori och praktik. Man arrangerade ett antal simulerade skottplatser, där man beskjutet ett dött vilt och vi kursdeltagare skulle hitta de olika bevisen och tolka dem. Detta var ibland lätt som ett bukskott där det luktade lång väg, ibland betydligt svårare som en
träff i en klöv. Även ett bomskott förekom.
Nästa dag hade vi besök av en herre som arbetade som utbildare i tyska försvarets hundskola och berättade om hundars mentalitet, motivation och utveckling. Inte så olikt det Svenska Jägareförbundet lär ut. En veterinär kom också på besök och lärde oss om första hjälpen på hundar som vi sedan fick pröva praktiskt på en hund. Hans bilder var mycket skrämmande men också otroliga vilka skador hundar räddats ifrån.
Mer skottplatser följde...
Mer genomgångar bland anat om hur man tar hand om sin valp och börjar utbilda den.
Tipps för hur man lägger upp olika eftersök och hur man har hand om en större godsjakt med många påskjutningar
Sista dagen var det mer praktiskt. Eftersöksjägarens
utrustning gicks igenom, ganska likt det jag själv använder. (Kanske blev jag färgad där)
Det demonstrerades spårläggning med spårläggarsko och en av deltagarnas hundar fick prova. Sedan hade man ställt upp en "pendel gris" dvs ett spår leder fram till ett buskage där ett vildsvin väntar och gör ett
utfall. Det man ville se var hur hunden övervinner rädsla och överraskning. Kul var att min hund, trots att den var från Italien, fick vara den som provade och filmades. Herrarna i föreningen var riktigt imponerade speciellt som det var hans första gång, kul. Det berättades också att det finns en del 2 där man jobbar med sin egen hund. Den skall jag gå tänkte jag!
Avslutningsprovet var 30 muggar med olika delar från
skadeskjutningar skulle tydas, hår, köttbitar, ben mm.
Sedan hölls avslutningsceremoni med hornblåsare och tal för att hedra 50 års jubileum för kursen.
Extra kul var att Duetsche Jagd Zeitung var på plats och
både skrev en artikel och filmade.
En mäkta imponerande kurs. Så mycket energi och resurser man investerade för att föra vidare kunskap om eftersök och att alla kommande valpar skulle få en så bra start som möjligt.